Nyheter

Food And Exercise

Motiverande samtal för att förändra mat- eller motionsvanor

Inledning 

Dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Många personer är i behov av att åstadkomma förändringar av sina kostvanor eller sin fysiska aktivitet.

Här kommenterar SBU en systematisk översikt från Joanna Briggs Institute (JBI) som studerat om motiverande samtal (MI) har effekt att åstadkomma förändringar avseende kostvanor eller fysisk aktivitet hos vuxna. MI är en specifik samtalsmetod och ett förhållningssätt med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring.

Originalrapport

Hollis JL, Williams LT, Collins CE, Morgan PJ. Effectiveness of interventions using Motivational Interviewing for dietary and physical activity modification in adults: a systematic review. JBI Database of systematic reviews & implementation reports JBLOLL585 2013;11(5) 1-27. »

SBU:s kommentar

I den systematiska översikten sammanfattas åtta studier som alla jämför motiverande samtal (MI) med alternativ rådgivning av liknande typ eller intensitet utan MI (så kallad attention control). Deltagarna i studierna i översikten varierar från personer med fetma (främst kvinnor) till patienter med diabetes typ 2 och patienter med ryggproblem. Endast fem av de inkluderade studierna rapporterade monitorering av rådgivningens överrensstämmelse med MI. Det saknas evidens för att kunna fastslå att MI leder till en beteendeförändring avseende kostvanor eller fysisk aktivitet.

SBU:s specifika kommentarer nedan:

  • I Sverige är det vanligt att MI används i kombination med andra metoder, t ex recept på fysisk aktivitet. Rapporten har inte tagit ställning till effekter av denna eller liknande behandlingskombinationer.
  • Sannolikt har MI olika effekt på olika patientgrupper beroende på tillstånd, tillgängliga alternativ samt patienternas motivation för beteendeförändring. SBU har i en rapport från 2001 konstaterat att MI har effekt hos personer med riskfylld alkoholkonsumtion [1]. Däremot visar en SBU-rapport från 2009 att det inte är någon skillnad i effekt på glukosnivåer mellan MI och sedvanlig vård hos personer med diabetes [2].
  • Den allmänt accepterade definitionen av MI är gjord av Miller & Rollnick [3]. Det framgår inte i alla ingående studierna om samtalsmetoden är MI enligt denna definition. Det är därför svårt att avgöra om anledningen till icke-effekt beror på att MI var ineffektivt eller om kompetensen hos vårdgivaren inte var adekvat.
  • Majoriteten av studierna har metodologiska svagheter. Det är exempelvis inte rapporterat om utvärderarna var blindade.
  • Rapporten saknar hälsoekonomisk utvärdering. Baserat på resultaten i översikten att evidens för effekt till följd av MI saknas, innebär detta att MI som komplement till annan aktiv behandling inte är kostnadseffektiv för att förändra kostvanor eller fysisk aktivitet hos vuxna.
  • För att besvara frågan hur effektivt MI är för att förändra kostvanor eller fysisk aktivitet i vardagssjukvård behövs studier på konsekutiva patienter med: 
- objektiva/validerade metoder för att mäta kostvanor och fysisk aktivitet 
- kontrollgrupper med alternativ rådgivning av liknande typ eller intensitet fast utan MI (attention control) 
- monitorering av rådgivningens överensstämmelse med MI (MI fidelity)
- en hälsoekonomisk analys.